Ensamheten

Det finns ett rum dit ingen får gå
Där jag lägger allt som hålls för sant
Ett iskallt eko klingar

När allt smakar aska flyr jag in
När världen brinner ser jag på
Jag håller andan och hoppas!

Döpt i smuts och fårad av hat
Snälla, låt mig bara gå förbi
Jag vill inte se dig!

Vill du verkligen se vad som finns inuti? Du missar det uppenbara. Att jag är tom
Vill du sig mig blöda? Jag gör vad som helst – river, sliter, klöser. Skållar mig ren

En del av mig har skurits bort. Jag visste aldrig att den funnits
När solen vibrerar tar saknaden vid. Ett liv efter detta är ett liv för mycket
Minnet klamrar sig fast i mig. Ett enda ord från dig är tillräckligt
Jag är cirkeln som aldrig slutits. Finner ingen ro men söker ingen tröst