Djupets kall

Stirrar ner i mörkrets djup
Det viskar av våld som föder. Jag blöder

Ett sting av sorg tar mig långt härifrån
Jag drar in luft och kastar mig ut

Det är tid att renas genom eld
Tid att för alltid bli fri från dig själv

Jag löses upp och blir till rök
Omvärldens gränser suddas ut!

Våga släpp taget om det du håller sant
Inget är evigt - kliv ut från brantens kant
Våga möt ditt skuggjag i ditt svarta hav

Jag ska besskydda dig mot de som blint bedrar sitt liv
Att höra djupets kall är att höra sig själv