Vinterlegend

I ljuset från lampor som ömt dämpats ner
Ligger hon naken på täcket och ler
En spädlemmad drottning med rödmosig nos
Hon liknar en ros, hon liknar en ros

Det lyser ett fönster i världen i natt
Och havet är istäckt till Skagen
Madeleine hon är lycklig, knäsvag och matt
Och Torkel är uppspelt och dragen

Stig in kära vänner, stig tyst fram på tå
Se vad hennes skrynkliga fötter är små
Hon gjordes när våren stod sjungande ljus
I glömska och rus, i glömska och rus

Det lyser ett fönster på drömmarnas stig
Där står vi med hjärtan som ömmar
Hon andas. Hon stiger i uppror och krig
Ur kärlekens mjölkvarma strömmar

Själv traskar jag bort över vintriga torg
Ner till krogen Gropen och dränker min sorg
Tills jag ur skummet står upp ur mitt hull
Pånyttfödd och full, pånyttfödd, full

Det lyser ett fönster i snöstormens brus
Och jorden den gnyr som en slagen
Som ett djur fullt av munnar som kippar sitt ljus
Snart gryr den första dagen