Ack vi

Uti hänsovna sekler, vet sägnen berätta
Fanns hjältar, nu sover dom tungt
Sjutusan till karlar som slogs för det rätta
När Sverige var fornstort och ungt
Ja då talade svärd eller yxor och klubbor
Uti björnstarka nävar som krävde sin rätt
Ack vi, ack vi som hunsas av subbor
Och daltar med blöjor och tvätt

Det är slut på dom tider när arbetets värde
Var högre än glitter och guld
När den gode var nöjd och den onde begärde
Och satte sin broder i skuld
Men då kunde en syndare dingla i repet
Eller brännas på bålet till munter musik
Ack vi, ack vi som syndar så näpet
Och ängslar oss så för kritik

Och för alltid förbi är dom lustiga dagar
När folk kunde festa och le
Fastän fettvalkar vällde ur brallor och kragar
Man blev inget nervvrak för det
Och med blodsprängda ögon och bluddrande läppar
Förbrödrades alla runt vingudens tron
Ack vi, ack vi som går här och deppar
Och dyrkar diet och motion

Den har slocknat, den blossande kärleksglöden
Besjungen av var trubadur
När man svor på att älska sin vän intill döden
Och när jungfrun satt skir i sin bur
Hennes fot eller skuldra fick älskarn att skälva
Hennes ögon var brunnar att drunkna uti
Ack vi, ack vi som älskar oss själva
Och går i psykoterapi

Tänk en gång var dom flesta förskräckta och rädda
För framtidens djävulska hot
För i helvetet där skulle djävulen grädda
Varje arrogant idiot
Och från brinnande sjöar steg jämret och gnällen
Och dom ändlösa plågornas ångesttjut
Ack vi, ack vi som väntar på smällen
Pang bom så tar eländet slut