Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
Cornelis Vreeswijk
I en förtrollad skog av sten
Springer en häst av elfenben
Silvermaskin i magen
Hästen blir aldrig slagen
Hovar av platina, sadel av stål
Inget går före den hästen i mål
I ett förtrollat marmorstall
Glittrar ett rostfritt vattenfall
Hästen kan inte dricka
Då skulle motorn spricka
Elfenbenshästar har slutet system
Har inga tarmar och inga problem
I en förtrollad saluhall
Spelar man en förtrollad trall
Från första stund man hör den
Är man supporter för den
Gör sina inköp försänkt i trans
Bättre du handlar nån annanstans
På en förtrollad teaterscen
Dansar en dam av elfenben
Damen är lätt på foten
See! Damen är tom i roten
Gillad av en demonisk person
Tala med honom så blir du som hon
Från en förtrollad talarstol
Skjuter en man med knallpulverpistol
Hör hur hans skrämskott ekar
Och intellektet tvekar
För denna harmlöst beväpnade narr
Och Sanningen fattar inte ett barr
I en förtrollad kvart i stan
Sitter en lycklig narkoman
Honom skall intet fattas
Aldrig hans låga mattas
Aldrig en snut plötsligt hälsar på
Var finns den kvarten undrar man då?
Vid en förtrollad norrlandsälv
Vaknade jag ur förtrollningen själv
Gapande som en fåne
Under en iskall måne
Såg jag hur allting egentligen sker
Och jag tror aldrig på trolldom mer