Till Gunnel (Till Linnéa via Leonard Cohen)

[Vers 1]
Hej Gunnel, vad vill du höra?
Jag glömmer det varje gång
Jag har något i mitt öra
Som kanske kan bli en sång
Det darrar ju i gitarren
Den ber om ett vackert grepp
Nu öppnar jag etuiet
Och kysser din underläpp

[Vers 2]
Sitt stilla och tyst, min Gunnel
Här kommer en vacker vers
En frånvarande tågtunnel
Jagar mig kors och tvärs
En krumhorn och två timbaler
Försvinner långt härifrån
Gitarren skälver i famnen
På min moders ende son

[Vers 3]
En eskimå öppnar ett fönster
Då blir hela rummet svalt
Ut strömmar förföriska dunster
Det rimmet var genialt, hehe
Du vet, jag kan hålla värmen
Det vet du nog att jag vet
Jag är lika varm som Saturnus, minst
Och stark som en järnmagnet

[Vers 4]
Nu är snart den visan färdig
Det märker du redan själv
Fram flyter min penna
Värdig som timret i någon älv
Sitta stilla och tyst och vänta
Bli kvar i din tavelram
För när jag har skrivit färdigt, min Gunnel
Är pennan så gott som lam

[Vers 5]
Nu blir alla stjärnor matta
Och stelnar till som stanniol
I öknarna, torra och platta
Fram springer det vattenhål
Och mörkret viker och natten
Och än är det inte dag
Hej Gunnel, här är din visa
Min Gunnel, och här är jag