Svanvik

Invid viken där den röda stugan står
På kinden känner jag en tår när jag minnena får
Invid viken där den röda stugan står
Lika vacker fast det gått så många år
Jag minns björken som stod där, grön och grann
Jag minns ängarna där vi barn ofta sprang
Jag minns bryggan ner vid spegelblank sjö
Där skulle jag leva, där skulle jag dö
Invid viken där den röda stugan står
På kinden känner jag en tår när jag minnena får
Invid viken där den röda stugan står
Lika vacker fast det gått så många år
Jag minns gäddorna som stod i vikens vass
Jag minns holmarna, jag minns ett utedass
Jag minns stigen som gick till grannens hus
Där svalor byggde sina bon i backens grus
Invid viken där den röda stugan står
På kinden känner jag en tår när jag minnena får
Invid viken där den röda stugan står
Lika vacker fast det gått så många år
Nu jag reser dit så ofta som jag kan
För att se att allt finns kvar vid samma strand
Varje gång så blir känslan lika stor
Jag vet att där vid viken lyckan alltid bor
Invid viken där den röda stugan står
På kinden känner jag en tår när jag minnena får
Invid viken där den röda stugan står
Lika vacker fast det gått så många år
Ja, lika vacker fast det gått så många år