Helt hjälplös, lat och värdelös

Jonathan:
Jag har förlorat min säkerhet
Väggen har vittrat bort och taket rasat in
Nu hörs du min vän, och syns klart som himmlen
Det är svårt att kolla bort

Du är nergrävd i grunden
Där en förtvivlad och vriden sorg blomstrar fritt
Där tiden passerar evigt
Dit ingenting kan nå
Jag är inte tillåten att sova, men du kommer sova föralltid
Och det accepterar jag