Vårdag I November

Som om inga sorger fanns, naturens lagar i balans, som om vi alltid var tillsammans
Men som om världen sa ifrån, som glada dar drar korta strån
Jag blir väl kvar här i stan vid Stångån
Vi levde ut en kort sekund, så långt från tankarna av avund
Och samma tankar en gång till, på vad vi gjort och vad vi vill, som om lyckan var en fjäril
Vi skaffar håv att fånga i, fast den trivs bäst när den är fri, finns ingen bur som den trivs bra i

Som att be för ingenting och som att knäppa utan händer
Vi liksom väntar på en vårdag i november

Som om tankarna stod still, kan inte säga vad man vill, så man går tyst omkring och drömmer
En vidrig tystnad feg och snål, blir dialog av alkohol, man vågar säga allt man glömmer
Men som om tiga vore guld och som om ölen tog nån slags oskuld
En spegelbild i en vattenpöl, visar upp en bakfull knöl, som håller käft tills han fått starköl
Som om problemet blev en vän så kysste vi varann igen
Och föll som små popidoler ner i sängen

Men som att be för ingenting och som att gripa utan händer
Vi liksom väntar på en vårdag i november

Men kanske blir det som vi vill, att vi får träffas i april, och vi får återse vår fjäril
Då kan vi skippa undanflykter för en fjäril flyger nykter