Till Det Sista Havet

Dom kommer att försöka värja sig, så gör det som vill att du gör
Konstens poliser går en frusen stig, på säker mark utan himel ovanför
Dom kommer att försöka tämja dig, och sänka dig med måttfullhet och sans
Dom kommer att försöka lura dig, och säga att den väg du går den leder ingenstans
Jag är där jag går med dig
Genom mörker och hällande regn
Genom höstens tröga grind
Genom vårens varma vind
Till det sista havet min vän
Och när du trampar I förbrukade spår, och vesslorna väser att vi har sett dig förr
Vi har sett dig falla och slira där du går och dom slår igen din vidöppna dörr
Och när du saknar nån annans hand och minnen trängs med allt som aldrig blev av
När alla du älskar har flytt till fiende land och du strandar på dårarnas hav
Jag är där jag går med dig
Genom mörker och hällande regn
Genom höstens tröga grind
Genom vårens varma vind
Till det sista havet min vän
Och du ska måla din egen färg, och på din himeln ska det skrivas att du kan
Och det ska eka över skog och berg att sanningen ljuger och att drömmen är sann
Och jag är där jag går med dig
Genom mörker och hällande regn
Genom höstens tröga grind
Genom vårens första vind
Till det sista havet min vän
Till det sista havet min vän
Till det sista havet min vän