Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Lasse Stefanz
Det finns ingen som tiden
Går orörd förbi
Sa min morfar och tittade ömt
Mot kvinnan som följt han
Sen ungdomens dar
Ett samtal, jag aldrig har glömt
Alla fåror bär tecken
Av kärlek och sorg
Som minnen av allt det som sker
När du blir till åren, förstår du det här
En upptäckt, som följs utav fler
Det finns gånger man undrar
Vad meningen är
Det finns stunder, man aldrig förstår
Men om kärleken lever
Så klarar man allt
Sommar, höst, vinter och vår
Han la handen på hjärtat
Och vände sej bort
Var det tårar jag såg på hans kind
Sa att livet min gosse, passerar så fort
Följ inte med minsta vind
Lika nyckfullt som vackert
Är ödet som slår
Ni kommer att träffas en dag
Det finns inga gränser
Längs vägen vi går
Det finns ingen oskriven lag
Det finns gånger man undrar…