PCP

[Vers 1]
Shit, var är jag någonstans?
Inget minne, inget i fickorna, inget alls
Känner inte igen mig, är inte i samma värld
Ont i hela kroppen, hur fan har jag hamnat här?
Försöker att gå men stapplar
Lite längre fram hittar jag min jacka jag måste ha tappat
Hittar en halvrökt spliff som jag tar
Ett andetag och alla minnen bara kommer tillbaks
Allt började dagen innan
Jag och Vern skulle hinna en platta på 24 timmar
Dealar i bilen, tiden springer iväg
Så många trasiga liv i misär skiten innebär
Hopplösheten hos många lämnar en troende
Men måste finansiera mitt eget beroende
Klarar mig alltid, så många chanser jag fått med
Med Vern i bilen och så många substanser i min kropp
Räknar sedlar, kramar om profiten i bagen
Less på dealsen och cashen, weedet och haschet, på väg hem
Tyst i natten, inte ett ljud
Och sen från ingenstans ringer min lur

[Refräng]
Jag ser något flummigt norrskensljus lyser klart
Över Umeå, björkarnas stad, var?
En jävla massa hallucinationer, i Umeå, björkarnas stad
Jag ser något flummigt norrskensljus lyser klart
Över Umeå, björkarnas stad, var?
En jävla massa hallucinationer, i Umeå björkarnas stad

[Vers 2]
Min boy håller det kort, kommer det nåt?
Vill han byta, föraren gillar att bolma nått soft
Lämnar av Vern, bränner genom Umes natt
Visste aldrig det skulle vara så nära slutet på allt
En sista gång, så jävla läskigt med sådana
Kommer fram till stället, han sitter ready i soffan
Vi är sådana som gillar att flumma på
Han har på bordet delat en vit klump på två
Jag får välja del men, väljer att snorta min, så får hjälpa han att värma skeden
Han kämpar för att hitta venen men slår det rätt
Jag snortar halva min halva och mår så fett
Trippar sönder men lyckas bevara lugnet här
Sitter under norrsken i vardagsrummet när
Han börjar skaka utan att jag fatta ett skit
Tuggade fradga, kved och greps av katatoni
Jag ramlade av soffan, ser mitt liv passera förbi
Han syster står över mig och skriker i panik
Tänker på min knätch, hur kan man vara så sjuk?
Kryper i hallen, jag måste bara ta mig ut

[Refräng]
Jag ser något flummigt norrskensljus lyser klart
Över Umeå, björkarnas stad, var?
En jävla massa hallucinationer, i Umeå, björkarnas stad
Jag ser något flummigt norrskensljus lyser klart
Över Umeå, björkarnas stad, var?
En jävla massa hallucinationer, i Umeå björkarnas stad

[Vers 3]
Utanför dörren, som i en dröm, knappt vaken
Möt ambulansen på uppfarten, leker upptagen
In i bilen, tar tag i ratten, håller hårt
Allt är ut och in, fattar inte vad jag kollar på
Än mindre hur snabbt det går, mot Öst på stan
Av Ume höstens blad tröstas jag
Men dras tillbaks i någon grå psykos
Nu är sen, svart är ut, in är vit, och då är då
Vem är jag? Försöker fokusera på det vitala
Tänker på min knätch, hur jävla sjuk kan man vara?
Det är allt som betyder nåt
Familj, vänner, tillit, allt går att byta bort
Motorstop, vaknar till, nojjan kickar in
Snuten letar knätch, vill inte de ska hitta min
Snirklar genom stan till Julios garage
Vet inte hur jag klarade det men gjorde det bra
Klappar mig själv på ryggen, fått min bekräftelse
Här kommer ett hål, ett hopp i berättelsen
En sån där gång man blästar ut sjukt bäng
Vaknar upp med pappa bredvid min sjukhussäng

[Vers 4]
Ni som vet ni vet, hur det är om det händer er
Fick reda på att hjärnan var på väg att lägga ner
En läkares berättelse, och de vänta på min
Provresultatet visade bland annat fencyklidin
Jag vill ut, inte vara kvar, vill ha det soft
Vill inte ha familjen där, jag vill bara bort
Fan dog jag inte för? Ett straff att leva
Vill inte känna känslor, aldrig mera
Blir utsläppt, försvinner, alla undrar vart
Jag tar mig till första bästa pundarkvart
Jag satte mig ner, sa inte ett ord
Fyllde upp bongen till kanten och dog
Pilla fram nåt piller ur askan, cocillana i flaskan
Är helt plötsligt ute och traskar
Får cellskräck i kläderna, tar jackan och kastar
Bilder av döda polare på näthinnan fastnar
Vill sjunka ner i jorden, bli ett med maskar
Kan inte tackla alla tankar och lackar
Står på knä, kollar ner på djävulen och tackar
Känner hans hand och allt bara svartnar