Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Ulf Lundell
Vi har vandrat längs vägen
Rätt så länge nu
Har vi blivit visare, klokare
Svara du
Vi har sett nog för att bli galna
Eller släckta och förbi
Men det vi gjort har vi försökt göra
Med nån mening i
Nu är vi här igen
I öget av orkanen
Och det blir allt svårare
Att tro och förstå
Men när du dansar
Så tätt intill mej
Då vågar jag hoppas ändå
Du vet, jag älskade vinden
När den kom in från syd-väst
När den kom med våren
Det var då jag trivdes som bäst
Men nu vet jag att den vinden
För med sej nånting helt annat än vår
När träden dör här omkring mej
Och ängen är full av sår
Det är som vi levde under vulkanen
Vi vet inte längre vart vi ska gå
Men när du dansar
Så tätt intill mej
Då vågar jag hoppas ändå
Förr satt din ring på ett annat finger
Min ligger på botten av Ridderfjärden
Du dansar med monstret ikväll
På ett slitet stadshotell
Du och jag var nog inte gjorda
För den här världen
Men när du dansar
Så tätt intill mej
Då vågar jag hoppas ändå
Du vet man måste ha nån
Att bli verklig inför
Det här livet är så fattigt
Utan en kvinna
Och när du dansar
Så tätt intill mej
Då vågar jag hoppas ändå