Koltrasten - MASAKA Trio Version

[Vers 1]
Om jag var en näktergal hade jag sjungit till tröst
Men är mer en koltrast så jag sjunger till döds
En sång för dom som var först och dom som inte än fötts
Så långt från en iron man men har ett ljus i mitt bröst
Och minst ett behövs, så mörk som vägen blir ibland
Yeah, ge mig kol jag skiter diamant
Innan rökte jag för mycket och blev paranoid
Men nu rörker jag för lite och blir paranoid
Kanske för min typ av hy, gäller en annan logik
För den med vild fantasi på en förbannad volym
Jag kanske gick under en stege, krossade en spegel
Ofta är det inte bara två, det kommer nog en tredje
Så när en svart katt korsade cykelvägen då vände jag
Till och med skrock är rasistiskt, vafan tänker jag?
Jag vill hoppa in i bilen, köra ifrån alla tvivel och blir jag stoppad av polisen ja...

[Refräng]
Är precis där jag vill va
Men är inte riktigt klar
När vi hade våra tuffaste dar, ja då gjorde vi det bra
Är precis där jag vill va
Men är inte riktigt klar
När våra drömmar var som krossade glas, ja då stod vi ändå kvar

[Vers 2]
Som barn såg jag inte någon gud som hjälpte men serietidningar med vita superhjältar
Hade ingen spindelväv, ingen röd cap, ingen vind att lyfta mina vingar, inget grönt svärd
Känslan av mindrevärd, driver i din inre värld
Alla hinder här gjorde färden minnesvärd
Från att sitta med Svarta Petter till att bli den svarta Petter
Från att bära på manschetter till buketter på banketter
Är från vettet så det blir en bit om jag ska sticka hem
Svenska Dagbladet, nja, hellre spik i ögonen, yeah
Fröken sa du är från pepparkakeland, jag vände kepsen bakofram och börja peppra detta land
Så jag får räcka denna versen, må den räcka ända fram
Du får tömma en atlant om du vill släcka denna brand
Så att mitt barnbarn får en ny horisont, han siktar mot himlen och sjunger min sång

[Refräng]
Är precis där jag vill va
Men är inte riktigt klar
När vi hade våra tuffaste dar, ja då gjorde vi det bra
Är precis där jag vill va
Men är inte riktigt klar
När våra drömmar var som krossade glas, ja då stod vi ändå kvar