Klockorna ringer in dig ändå

Du är klangen i plåtens sång
Molnen över Frölundas betong
Dom gråa kråkor som dröjer längs horisonten

Du är glaset vid bordets kant
Skenande öknar, sovande sand
Du blandar korten och plockar bokstäverna ur orden

Visst kan det vara sol där du nu står
Vi lämnar vinter för vår
Men klockorna ringer in dig ändå

Gå så långt du ser
Ditåt ingen vet
Följ natten dit du ska
Dom rop som i dig drar

Från rum till rum och namn till namn
Lev i evighet som damm
Här är dom vägar som dansar kring dina fötter

Du är falska blixtar ur mitt bröst
Det blågrårosa i Nancys röst
Virrvarr av svalor och handen jag griper i röken

Visst är du för glad för att förstå
Du gjort dig blind sen många år
Men klockorna ringer in dig ändå

Gå så långt du ser
Mot din evighet
Från vaggan till din grav
Den väg som har stått klar
Sen du var barn