Följer mig

Det här är
Det här är guld i käften
Svart jävla mössa som matchar??

Men ändå långt ifrån, jag skiljer mig från resten
Och där jag går, jag lever ständigt under pressen
Jag känner folk men jag känner mig så ensam
Är jag nöjd? nej jag lever med en längtan
Jag är inte trygg men jag har allt jag kan behöva
Och när jag dricker finns det nått jag vill bedöva
Många faller från barrikader de aldrig har stått på
Drömmer om boulevarden de aldrig har gått på
Illusioner och glas du bygger hårt på
Stoppa huvudet i sanden och lägger lock på
Jag springer långt bort både mentalt och fysiskt
Hård mot mig själv både brutal och mytisk
Min hjärna exploderar att tärerna brister
De får säga vad dom vill men de får bära tills de brister
Åååh
Jag minns vad hon sa
Du kraschar om du tvekar
Du kraschar om du tvekar
Jag, jag minns vad hon sa

Att envisheten segrar
Att envisheten segrar
Följ mig, följ mig
Följ mig

Följ mig, följ mig, följ mig

Ah, blod stänkt på golvet
Jag har ryggen mot repen nu mot tolfte ronden?
Och jag fortsätter ducka mot alla slagen som kommer
Jag har gått så många matcher nu men kroppen den håller
Ah, det är min envishet
Det här är fullt fucking allvar, det är inget bebis lek
365 dagar, ingen ledighet
De försöker säga till mig att jag lever fel men
Man lär sig leva, överleva, variera
Konstruera nya regler hur man spelar
Högt uppe på toppen det är där jag har sökt mig
Och jag har inte ärvt ett skit
Jag är self-made
Om vinden blåser jag vänder aldrig på kappan
Rakt på sak hela vägen, sopar inget under mattan
Din rock mentalitet står högst upp på trappan
Det fortfarande... då jag håller i faklan
Åååh
Jag minns vad hon sa
Du kraschar om du tvekar

Du kraschar om du tvekar
Jag, jag minns vad hon sa

Att envisheten segrar
Att envisheten segrar

Följ mig, följ mig
Följ mig
Följ mig, följ mig, följ mig

18 vintrar, 18 ynka vintrar, men ändå
Känns de som jag stått 40 år och viftat med min egen flagga
Till mitt eget mål, du kommer fatta all min smärta
När du hört mitt vrål
Fått en ryggrad som blivit mycket hårdare än stål och smutsten på min
Kropp går inte tvätta bort med tvål
Men jag reser mig upp, från rad 172
Det är dags å klå allt, allting ska jag slå
Och anledningen till ilskan, hoppas att du ska förstå
De är inget skitsnack, världen sätter mig i skamvrån
Dom kan råna mig på allt men aldrig råna mig på drömmen
Försökte flera gånger, gick inte ens i sömnen
Å allt som e mitt kommer alltid vara mitt
Håller fast vid mitt shit, du kan hålla dig till ditt
Å även om de brast ett tag å även om de tog ett tag
Så står jag fast vid mitt slagfält, å krigar än idag
Åååh

Jag minns vad hon sa
Du kraschar om du tvekar
Du kraschar om du tvekar
Jag, jag minns vad hon sa

Att envisheten segrar
Att envisheten segrar
Följ mig, följ mig
Följ mig
Följ mig, följ mig, följ mig