Flaskpost från Utopia

Goddagens, tänkte bara höra av mig, det var ju ett tag sen
Hur är det själv? Hur har det varit sen jag dragit?
Antar det, troligtvis likadant med alla, alltihop, alldagligt
Och du knegar på som vanligt

Det brukar ju inte hända mycket i den där staden
Samma saker varje dag man blir ju nästan galen
Hur är ekonomin? Hoppas det går runt
När räkningarna kommer så brukar du ju få det tunnt

Du sparar väl ännu till semestern
Förresten hur mår grabbarna? Shit, hur är det med resten?
Ni har väl inge vettigt att hitta på
Hur mår Henke? Säg inte att han super lika hårt

Det samma, det gamla, du vandrar i tristess
Dystert, vad du mister, om du bara visste
Allvarligt, jag fattar inte hur du pallar
Huver som haver du får hälsa till alla, ba tjaba

Allt är så underbart här, varje dag magnifik
Ingen är olyckligt kär eller onödigt rik
Alla tar hand om varann och ingen alls är förtryckt
Här i Utopia krävs inte någon verklighetsflykt

Goddagens, här är allting bara underbart
Allt precis så perfekt som det bara kunde va
Hemma tungt, här har jag bara sköna stunder kvar
Varje dag som sjunde dan, njutningar i hundratal

Varje dag serveras godaste rätterna
Och favoritdryckerna, de rinner ner för bäckarna
Vill inte glänsa eller läska
Men kan du tänka dig känslan
Att få ta för sig av det bästa du älskar?

Och det gör jag hela tiden
För där jag befinner mig finns inga hinder för att leva livet
Och du tänker säkert; här växer pengar på träd
Nej, behövs inga pengar, de kan man slänga iväg

Där inga viljor möts
Och all kärlek som ges och tas är villkorslös
Så enda anledning att jag skriver
Är att jag hittat meningen med, meningen med, meningen med livet, så

Allt är så underbart här, varje dag magnifik
Ingen är olyckligt kär eller onödigt rik
Alla tar hand om varann och ingen alls är förtryckt
Här i Utopia krävs inte någon verklighetsflykt

Jag sa adjö vardagen
Till hängdes i barer
Till jagande av svårfångade damer
Adjö till systembolaget
Och adjö till att va bakis
Adjö till spiralen av samma saker

Men goddagens
Har hittat en spricka i fasaden
Vattenhålet är tömt för mig i den här oasen
När jag kom hit så kunde jag knappt hejda mig
Men lyssna, trodde aldrig jag skulle säga det

Man måste ha vinter för att uppskatta sommaren
Jag har beslutat mig nu är det dags att jag kommer hem
Man måste sakna nåt för att kunna tycka om det sen
Beslutet är gjort, det är dags att kommer hem

Allt är så underbart här, varje dag magnifik
Ingen är olyckligt kär eller onödigt rik
Alla tar hand om varann och ingen alls är förtryckt
Här i Utopia krävs inte någon verklighetsflykt