En vanlig tid, en vanlig plats

[Intro: Sofijah]
Baby hör du mig, det kan inte sluta här
Jag tror jag behöver dig
Men om du ska gå, vill du då att jag försöker?
Försöker nåt mer, nåt mer?

[Vers 1: Elias Hurtig]
Jag sitter själv här i lägenheten, klockan är ett
Men känner inte ensamheten krypa upp nu direkt
Tänk att jag har börjat skolan och jag sköter den bra
Ska läsa organisation, management och reklam
Och jag vet inte riktigt än vilken väg jag ska ta
Så just nu står det mellan master eller bara en kandidat
O annars i det stora hela känns det som jag mår bra
Jag träffar mina gamla vänner, linkar upp vid nån bar
Jag kan nog inte vara alla till lags
Jag vill va social men samtidigt va lutad tillbaks
Jag vill ha recognition för att jag alltid vart glad
Jag vill vara dеn hon säger att hon fortfarande vill ha
Jag önskar att de hadе funka, det som inte va bra
För det finns fortfarande stunder som jag vill få tillbaks
När våra öden börjat hamna lite mer i fas
Så kanske du är redo, kanske mera redo än jag
Jag gick på Åsögatan där jag ofta lekte som barn
Min kompis Erik bodde där han var min vän ifrån stan
Nu bor ja ba nån kilometer ifrån Sickla kanal
Du vet där berget där vid korsningen bakom Eriksdal
Jag borde ringa upp en vän jag inte sett på ett tag
Vi bruka jobba sena kvällar med varann in i stan
Jag var i studion den halva första delen av dan
Sen drog till jobbet för att lyssna ifall demon var bra

[Brygga: Sofijah & Elias Hurtig]
Baby hör du mig, det kan inte sluta här
Jag tror jag behöver dig
Men om du ska gå, vill du då att jag försöker?
Försöker nåt mer, nåt mer?

[Refräng: Elias Hurtig]
En vanlig dag, en vanlig natt, en vanlig tid, en vanlig plats
Yeah-yeah-yeah-yeah, jag borde säga vad jag känner eller nej
Jag kanske saknar det jag känner, men jag saknar inte dig
Jag kommer aldrig gå så långt igen för nån
Har aldrig nånsin gjort så ont att vända om
Ibland så vill jag bara få dom där sekunderna
Jag vet dom hade gjort om hela livet i en sång

[Vers 2: Ludwig Kronstrand]
Jag sitter själv i här lägenheten, klockan är ett
Det var längesen hon drog men jag saknar henne än
Har inte gråtit på nåt år, eller närmare två
Försöker vara i kontakt med allt förutom mig själv
Försöker var mer privat nu på mer än ett plan
Jag vill va ödmjuk, sympatisk men flyga privat
Jag vill ha höghus, puls ifrån hjärtat av stan
För det ger mig mycket mer än någon sol eller bad
Hon eldade upp mina kläder en dag jag kom hem
För något som jag hade gjort som jag inte ens visste själv
Och jag börjar acceptera att det är nåt som är fel
För det gjorde bara att jag ville träffa henne mer
Jag sitter själv här i lägenheten sanningen är
Att jag inte har någon aning om vem som borde va här
Hon plugga kommunikation och relationer på Berghs
Men våran kommunikation, nej den fanns aldrig där

[Brygga: Sofijah & Elias Hurtig]
Baby hör du mig, det kan inte sluta här
Jag tror jag behöver dig
Men om du ska gå, vill du då att jag försöker?
Försöker något mer?

[Refräng: Elias Hurtig]
En vanlig dag, en vanlig natt, en vanlig tid, en vanlig plats
Jag borde säga vad jag känner eller nej
Jag kanske saknar det jag känner, men jag saknar inte dig
Jag kommer aldrig gå så långt igen för nån
Har aldrig nånsin gjort så ont att vända om
Ibland så vill jag bara få dom där sekunderna
Jag vet dom hade gjort om hela livet i en sång