Bortom Månen och Mars

Jag satt ensam härom kvällen
Ifrån radion som stod på hördes en gammal låt jag har glömt bort
Som jag inte hört på år
Ja, det hjälpte mig där i mörkret med att nånstans se ett ljus
Med att stanna upp och inse
Det blir nog bra till slut

Så jag höjde mina glas där jag satt
Mot den plats, bortom månen och mars
Mot den plats, bortom månen och mars

Så drog dom ner musiken en radioröst bröt in
Hans stämma som var sprucken läste innantill
Om att rödljus vid nån järnväg om nån politikerskandal
Jag borde kanske lyssnat men jag försvann nån annanstans

När jag höjde upp min blick där jag satt
Mot den plats, bortom månen och mars
Mot den plats, bortom månen och mars
Bortom månen och mars

Ifrån kyrkorna på Söder
Upp till fängelset i norr
Där faller tusen tårar i den djupaste av sorg
Men fastän stjärnorna har slocknat
Kan jag lova att dom finns där
De hjälper oss att leva
I en hård och gråkall värld