Benjamin och jag

Solen kysste blommorna
Löven vinkade till nyponen
Och jag såg dig lägga glassplitter i gräset

Och vinden dansade med pollenfrön
Bergsjön glittrade till svalorna
Och jag såg dig bilda pakt med myggorna, bilvraken och tistlarna

Flickorna kysste grodorna
Grodorna kysste flickorna
Och du lärde mig vända ryggen till världen som vänt ryggen till

Och svanar kläcktes ur ankungar
Änderna simmade två och två
Och jag blev rädd när du lade spiknubb på sandstranden, så jag sa:

Du borde passa dig för Herren och Hans dom
Du borde akta dig för Hans vrede och Hans ord
Du sa: Kom ner till mig Gud, i mitt mörker finns plats för fler
Följ med mig hem en våning ner

Och meningen med livet var mest en känsla som kom och gick
En vilsen liten fjäril i sin bur får flyga fritt
Så du föreslog:
Med spik, skruv, hammare och trä
Bygger jag en kista för min kropp och min själ
Med plåt, krut, propeller, lite järn
Bygger jag en farkost för min slutliga avskedsfärd

Jag har mina skäl
En avskedsfärd
Jag har mina skäl
Så tack och hejdå!