Balladen Om Konsekvenser

På en kvinnoanstalt är det fuktigt och kallt
För en dam som avtjänar sitt straff
För dom år som har gått, en serie grova brott
Och konsekvenser av sin fysiska kraft
Förargelseväckande beteenden
En skurk bakom oskuldsfulla leenden
En flicka så grann dömd för våld mot tjänsteman
En samling av djur som tycks va illegal
Samt ett misstänkt stort kapital

Hon gråter varje kväll instängd i en cell och
Hennes röda flätor börjar färgas grå
Hon var elva år blott när hon begick sina brott
Och nu ska hon snart fylla femtiotvå
Ah vårdslösa beteenden
Straffar sig självt i alla avseenden
En flicka så from nu bakom lås och bom
Och Tommy och Annikas goda hjälpsamhet
Har klassats som medskyldighet

Att flickan är skyldig kan man aldrig ändra på
För lag är lag det kan man aldrig ändra på
Och brott är ju brott det kan man aldrig ändra på
Men flickan, har drömmar, det kan man ändra på

Och på en parkbänk i stan full som själve fan
Där sitter en man och tar ett järn
Han är ensam för sin stank och han är utbränd och pank
Och han fick pruta för en folköl i affärn
När han var liten så rymde han från barnhemmet
Och stack ut med nått fyllo från A-laget
Han verkade så snäll fast han var full och kriminell
Och pojken får nu leva på vatten och bröd
Och Paradis-Oskar är död (faktiskt)

Hans eget fel det kan man aldrig ändra på
För brott är brott det kan man aldrig ändra på
Och paragrafer kan man aldrig ändra på
Men pojken har drömmar, det kan man ändra på

Och i en dyster sal på ett kvinnohospital
Där ligger en kvinna på en bår
Hon har just fått sin tablett för sitt märkliga sätt
Att börja skrika så fort det blir vår
Hallucinationer i forntiden
Hon tror hon har sett fåglar med ansikten
Och hennes ende vän får hon aldrig se igen
För han trotsade förbuden och sin egen förkunskap
Och han föll ner i ett helvetesgap

Att flickan är galen det kan man aldrig ändra på
För psykoanalyser kan man aldrig ändra på
Och behandlings sätt kan man aldrig ändra på
Men flickan hade drömmar och det kunde man visst ändra på

Och sista versen om riddar Kato

I en fåtölj på TV3 sitter en självgod konferencier
Och indoktrinerar våran smak
Med ett hjärta av sten och en järnklo ger han sken av
Att va en herre som kan ta sig där bak
Han vill så gärna styra vårt beteende
Med sin höga position och höga anseende
Han vill döda våra kval med fräna ord och skitmoral
Ja riddar Kato suddar ut vartenda spår av vilsenhet
Tills vi bor i varsitt tvättmedelspaket

Att Kato är galen det kan man aldrig ändra på
Hans mamma var en sten det kan du slå dig i backen på
Och Kato är hysterisk det kan man aldrig ändra på
Men att Kato har makten ja det kan vi ta mig fan ändra på