Allt Medan Tågen For Förbi

Vi talade om livet
På caféet varje kväll
Och drömde om hur natten skulle bli
Vi satt i ständig väntan
På att något skulle ske
Allt medan tågen for förbi

Regnet flöt i floder
Över torget utanför
Och gatorna låg öde, utan liv
Men i luften låg en känsla
Av att något var på gång
Allt medan tågen for förbi

Och runt omkring fanns världen
Så outgrundligt stor
Som en källa för en törstig att ta till
Och över oss gled molnen
Som en frihetens symbol
I en ständig färd i stillhet
Men ändå aldrig still

Så många år har gått sen dess
Och mycket har jag sett
Och det mesta har förlorat sin magi
Men jag slutar aldrig vänta
På det stora som ska ske
Allt medan tågen far förbi

Allt medan tågen far förbi

Och runt omkring fanns världen
Så outgrundligt stor
Som en källa för en törstig att ta till
Och över oss gled molnen
Som en frihetens symbol
I en ständig färd i stillhet
Men ändå aldrig still

Vi talade om livet
På caféet varje kväll
Och drömde om hur natten skulle bli
Vi satt i ständig väntan
På att något skulle ske
Allt medan tågen for förbi