Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Markus Krunegård
Allt går att laga en gång, två, tre
Kanske fyra men fem, där går gränsen
Allting är trasigt, sprängt, och flisen ligger i drivor
Jag plockar upp det och sätter ihop det till nånting nytt nu
Det ser sjukt ut. Men det är det bästa som jag har
Som ett efterlängtat mongobarn
Det sista jag hörde var att du var gift
Att det var lite crazy och halvt ironiskt
Jag gick in på nätet för att se ansiktet
Han var röd och mosig som av för mycket öl
Och jag var glad att han inte var snyggare än jag
Allt gick att laga en gång, två tre, fyra, men femte försöket var hemskt